Visst är det härligt att plinka på sitt egna piano. Har spelat piano som liten, men då fick jag sällan göra det i fred och kände mig tvungen att göra det för att hålla pianoläraren någorlunda nöjd. Oftast gick det ut på att komma på ursäkter eller hoppa över hela timmen. Nu spelar jag för att jag vill det och spelar det jag vill. Ikväll har jag spelat, så att jag har ömma händer av ovana att sträcka sig efter tangenterna. Ser fram emot att sjunga och spela med min dotter. Hon är redan superförtjust i pianon, så det kan bli en succé.
Köpte ett piano av en kompis. Det rymdes perfekt in bredvis den rappade väggen i vardagsrummet. En golv- eller bordslampa blir jag tvungen att skaffa, för att inte ögonen skall säga upp kontraktet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar