Plockade fram ett urgammalt projekt och "slutförde" det äntligen. Helt färdiga kan man inte kalla dem, då jag inte orkade slipa dem värst vackra. Men, egentligen stör det inte alls. De får vara lite ojämna, syns i alla fall att de är hemgjorda ;)
Påbörjade projektet före barnen och cirklade ut passliga bitar på svärmors stuga. Med bänkborrmaskinen gjorde jag de sista gluggarna. Lämnade kvar allt utom utkarvande av bokstäverna. Länge var dremeln sönder, så det blev inget av projektet. Nu passade jag på då jag stötte på projektet och hittade vår nya dremel. Lite mera passande bett och en spännbänk skulle ha gjort det lättare. Höll i dem i ena handen ovanför lavuaren och formade med dremeln i andra handen. Helt tillräckligt bra. Roligt verktyg att leka med. (På mellersta bilden är besticken våta, så texten syns bättre).
Fick en del damm i ögonen då jag inte hade skyddsglasögon på mig. Var dock värt det.
Ett annat projekt jag gärna skulle åta mig är att skära ut t.ex. bokstäver i trä. Ännu har jag dock inte vertyget för det, men det finns på min julklappsönskelista. Får alltså nöja mig med Bauhaus fina version i form av en bricka. Den blir bra för glögglas på julen eller annat gott på Ny Året.
Nu skall jag försöka hinna rusa till Hongkong och köpa en vaxduk. Bordet håller på att förstöras då vi pysslar på det konstant. Speciellt lillgossen vill gärna stämpla lite på bordet med. Får tvätta det hela tiden och ändå ser det flammigt ut. Har ännu inte skyddat det med olja och det märks. Får se om jag hinner få foten i genom dörren...
lördag 16 november 2013
tisdag 12 november 2013
Monkey in the cage
Att bo på ett bygge/i ett remppaprojekt har sina lustiga sidor. Ibland känns det något overkligt. Satt en kväll i köket och följde med människor som gick förbi vårt hus. Alla stannade upp för att noggrant se på vad som händer. Bygget bredvid är spännande och framskrider nu med snabb takt. Även vårt hus väcker mycket uppmärksamhet. Ibland stannar någon och stirrar länge in genom ett av sovrumsfönstren som är mot gata. Då det endast syns stegar, verktyg och bygglampor ser det ut som ett projekt, där någon arbetar på att huset beboeligt. Helt ok att titta in? Sedan går de några steg vidare för att granska vårt köksfönster lika noggrant och där sitter jag, med mina barn och äter kvällsvard som om vi vore i ett helt annat hus. Då märker man oftast att de blir något besvärade och låtsas som om de endast tittat på bygget bredvid. Hundar är en väldigt bra ursäkt att stå och stirra. De släpps in på gården för att klättra på de olika grushögarna som ligger och väntar. Samtidigt kan man ta ett litet steg in på området och undersöka noggrannare.
Egentligen stör det här mig inte. Jag har inte så mycket att gömma och bryr mig inte så mycket om att de tittar. Jag står ibland och stirrar på andras hus då jag planerar mitt eget. In i husen fönstren ser jag inte,då det känns som ett intrång. Fasaden är dock menad delvis som en slags entré som kanske (?) tillåter lite mera titt. Men, kanske inte riktigt så mycket? Var går gränsen?
Igår kom jag hem till en fasad som även fick mig att gapa. Har snart i en månad varje kväll stressat (och även drömt om) uppgrävande av framsidan av vår gård. Då vi inte har någon grund under huset har jag sett framför mig hur huset rasar då marken bredvid plockas bort. Helt från hatten är det inte rivet, då andra väggen redan lutar. Den har inte börjat luta mera på 10 år, men man är i alla fall medveten om risken. Nu grävdes det tre meter djupt och 3 meter brett helt intill huset. Alltså 2,7 m djupare än vad vårt hus går. På bilderna är det redan halft täckt, så det ser inte så shockande ut. Tog dem först på morgonen, då jag hade händerna fulla tills dess.
Igår då jag bar in två barn (som inte ville bli burna) och en hund över en smal plankbro över gapet kändes det lite overkligt. Speciellt som det fanns ett staket som hindrade folk från att falla in i gropen och vi var på insidan om staketet. Ut ur köksfönstret syntes inte mera nyfikna utegåare, utan ett högt metallstängsle. Lite apan i buren känsla kan man kanske säga? Nu är det sån tur förbi och jag kan hoppeligen sova lite bättre igen.
Allt gick dock bra och det verkar som om inget skulle ha rört på sig. Så otroligt skönt att ha det undan. Samtidigt fick vi även vår elkabel dragen, så nu kan vi beställa el. Tre veckor skall det ta. Nu ser allt härligt städigt ut :) Precis som jag gillar det. Buskarna och asfalten saknas ännu, så det ser ju ganska tomt ut. Tur att esterna som gräver framför huset är så otroligt skickliga. Barnen har njutit av att följa med grävande. Själv har jag även blivit imponerad av alla små tricks man sett dem göra med en så massiv apparat.
Egentligen stör det här mig inte. Jag har inte så mycket att gömma och bryr mig inte så mycket om att de tittar. Jag står ibland och stirrar på andras hus då jag planerar mitt eget. In i husen fönstren ser jag inte,då det känns som ett intrång. Fasaden är dock menad delvis som en slags entré som kanske (?) tillåter lite mera titt. Men, kanske inte riktigt så mycket? Var går gränsen?
Igår kom jag hem till en fasad som även fick mig att gapa. Har snart i en månad varje kväll stressat (och även drömt om) uppgrävande av framsidan av vår gård. Då vi inte har någon grund under huset har jag sett framför mig hur huset rasar då marken bredvid plockas bort. Helt från hatten är det inte rivet, då andra väggen redan lutar. Den har inte börjat luta mera på 10 år, men man är i alla fall medveten om risken. Nu grävdes det tre meter djupt och 3 meter brett helt intill huset. Alltså 2,7 m djupare än vad vårt hus går. På bilderna är det redan halft täckt, så det ser inte så shockande ut. Tog dem först på morgonen, då jag hade händerna fulla tills dess.
Igår då jag bar in två barn (som inte ville bli burna) och en hund över en smal plankbro över gapet kändes det lite overkligt. Speciellt som det fanns ett staket som hindrade folk från att falla in i gropen och vi var på insidan om staketet. Ut ur köksfönstret syntes inte mera nyfikna utegåare, utan ett högt metallstängsle. Lite apan i buren känsla kan man kanske säga? Nu är det sån tur förbi och jag kan hoppeligen sova lite bättre igen.
Allt gick dock bra och det verkar som om inget skulle ha rört på sig. Så otroligt skönt att ha det undan. Samtidigt fick vi även vår elkabel dragen, så nu kan vi beställa el. Tre veckor skall det ta. Nu ser allt härligt städigt ut :) Precis som jag gillar det. Buskarna och asfalten saknas ännu, så det ser ju ganska tomt ut. Tur att esterna som gräver framför huset är så otroligt skickliga. Barnen har njutit av att följa med grävande. Själv har jag även blivit imponerad av alla små tricks man sett dem göra med en så massiv apparat.
måndag 11 november 2013
Stenbeläggning
Så är den vald, ytan för gården på framsidan alltså. Ännu är vi en väldigt lång väg ifrån att få den på plats. Kanske om 1-2 år. Hoppeligen får man alltså ännu samma sten då. Valde dock en ganska standard modell, så hoppas hoppas finns den kvar. Testade olika alternativ, for på promenad med dem och jämförde i smyg dem med grannarnas. På basen av vad grannarna hade kom jag till slutsatsen att jag tycker en fyrkanting, lite avlång, röd sten är vackrast. Gärna lite rundad i kanterna för att inte se ut som en fasadsten. Radade upp de jag hittat i Bauhaus, så som jag tycker det är vackrast. Tog bild som torra och som nyvattnade. Den gråa stenen är mursten som grannarna bygger för att hindra deras mark och vatten att rinna ner på vår sida. Valde egentligen inte stensorten på basen av den, utan på basen av hur jag vill att vårt eget hus skall se ut om några år.
Efter att jag valt den större och rödare stenen, körde min man och hämtade några kvadrat för att stöda upp brunnen han lade framför garagedörren. Destu mera kommer inte att tilläggas före vi lagar om framsidan. Ser lovande ut, fast just nu ser det ut som om vi är totalt färgblinda. Röda stenar, gula väggar, brun hatt under taket och grönt tak och grön sockel. Hur många olika färger kan man få att rymmas på ett hus.
Den lilla stenen som kallades "antik", då varje sten var unik blev jag även lite förtjust i. Att kalla den antik för att ingen sten är riktigt hel och alla är olika stora tycker jag är lite fånigt. Visst ser det kanske naturligare ut? Antikt blir det dock endast med tiden. Ett stort område med den mindre sortens stenar skulle vara jobbigt att lägga och jag tror jag skulle tröttna på det ganska snabbt. Ett mindre område på bakgården kunde dock fungera. Där behöver det inte vara lika redigt. Eventuellt även som kantstenar runt blommor eller runt sockeln. Lade sex stenar i motsvarande mönster(det vänstra på bilden under) på bakgården vid den soligaste husväggen. Ett annat mönster kan även bli ett alternativ (det högra på bilden under), men tar det sen då det är aktuellt. Det kräver en lite annan form på stenarna. Tanken är att lägga ett område med kanske 1x2 m stenar och sedan placera en bänk där. Det hinner jag dock göra tidigast nästa år, så få se om butiken även tröttnat på dem då och slutat sälja dem. Hoppas inte.
Efter att jag valt den större och rödare stenen, körde min man och hämtade några kvadrat för att stöda upp brunnen han lade framför garagedörren. Destu mera kommer inte att tilläggas före vi lagar om framsidan. Ser lovande ut, fast just nu ser det ut som om vi är totalt färgblinda. Röda stenar, gula väggar, brun hatt under taket och grönt tak och grön sockel. Hur många olika färger kan man få att rymmas på ett hus.
Den lilla stenen som kallades "antik", då varje sten var unik blev jag även lite förtjust i. Att kalla den antik för att ingen sten är riktigt hel och alla är olika stora tycker jag är lite fånigt. Visst ser det kanske naturligare ut? Antikt blir det dock endast med tiden. Ett stort område med den mindre sortens stenar skulle vara jobbigt att lägga och jag tror jag skulle tröttna på det ganska snabbt. Ett mindre område på bakgården kunde dock fungera. Där behöver det inte vara lika redigt. Eventuellt även som kantstenar runt blommor eller runt sockeln. Lade sex stenar i motsvarande mönster(det vänstra på bilden under) på bakgården vid den soligaste husväggen. Ett annat mönster kan även bli ett alternativ (det högra på bilden under), men tar det sen då det är aktuellt. Det kräver en lite annan form på stenarna. Tanken är att lägga ett område med kanske 1x2 m stenar och sedan placera en bänk där. Det hinner jag dock göra tidigast nästa år, så få se om butiken även tröttnat på dem då och slutat sälja dem. Hoppas inte.
söndag 10 november 2013
Alldeles tyst?
Har tappat min röst och fick tidigare under veckan höra att mina stämband är uppsvullna. Mysig känsla kan jag säga. Kanske julkaraoke och flunssa en vecka bakåt inte var en så bra idé? En något hes version av Inglasin Laura. Nåh, botemedlet är att vara tyst. Han föreslog att jag skriver lappar åt mina barn då jag vill kommunicera. De är 2 och 4, det går säkert bra. För övrigt skulle jag andas ånga. Helst sitta på en hög pall ovanför en ångande kastrull med ett parably. Tja, det vill jag se. Har ingen spis, så det kan bli lite knepigt att ordna.
Istället har jag satsat på att bada bastu. Har köpt ett duk från Hemtex, som underlag att sitta på. Den är en bordduk, men fungerar hur bra som helst och måttet är perfekt. Min man fick även bytt bastu-ugnens glas. Genast mysigare i bastun. Vet dock inte om det har varit en bra idé att bada, för min röst har inte blivit något bättre. Inte har jag heller haft en chans att vara tyst. Helt galen idé att tro att man få mig tyst. Kommande vecka borde jag dra två workshops så är något fundersam hur det skall fungera.
Vi har haft elavbrott en lång stund igår och många korta stunder idag. Vedeldad bastu är inte så tokigt då det behövs el för värme. Plockade tur nog fram alla ljus en kort stund innan elavbrottet. Ibland har man tur. Hade inte varit roligt att måsta hitta dem i mörkret. Har varit lite trött på att ha det så mörkt här hemma. Kom dock på att det är en utmärkt chans att sitta lite i ljussken och mysa. Fyllde hela köket med ljus igår. Det var inte alls så tokigt. Kunder man sitta en kort stund och mysa i tystnad. En kort stund i alla fall. Ha det så mysigt och tänd lite ljus ifall det känns för mörkt.
Istället har jag satsat på att bada bastu. Har köpt ett duk från Hemtex, som underlag att sitta på. Den är en bordduk, men fungerar hur bra som helst och måttet är perfekt. Min man fick även bytt bastu-ugnens glas. Genast mysigare i bastun. Vet dock inte om det har varit en bra idé att bada, för min röst har inte blivit något bättre. Inte har jag heller haft en chans att vara tyst. Helt galen idé att tro att man få mig tyst. Kommande vecka borde jag dra två workshops så är något fundersam hur det skall fungera.
Vi har haft elavbrott en lång stund igår och många korta stunder idag. Vedeldad bastu är inte så tokigt då det behövs el för värme. Plockade tur nog fram alla ljus en kort stund innan elavbrottet. Ibland har man tur. Hade inte varit roligt att måsta hitta dem i mörkret. Har varit lite trött på att ha det så mörkt här hemma. Kom dock på att det är en utmärkt chans att sitta lite i ljussken och mysa. Fyllde hela köket med ljus igår. Det var inte alls så tokigt. Kunder man sitta en kort stund och mysa i tystnad. En kort stund i alla fall. Ha det så mysigt och tänd lite ljus ifall det känns för mörkt.
torsdag 7 november 2013
Första julpysslet med barnen
Har hittat ett pysselhobby som passar så väl min 4-åriga dotter som min 2-åriga son. Tösen fick laga en massa bokstäver för olika ändamål. Bland annat en hel del för bordsplaceringen. Vi har spenderat många jular med min mans familj. Vet inte hur det blir i år, men hoppas på att hinna fira någon juldag med dem. Då allas namn börjar på en egen bokstav, har tösen lagat tillräckligt med Hama-dekorationer för alle sammans. Dessutom har hon laga texten G-O-D J-U-L och en hel del bokstäver att dekorera paket med. Även någon enstaka siffra finns för tre små födelsedagsbarn som har kalas vid jul. Då bokstäverna ännu har små hål blir det lätt att fästa dem med lite tråd. Gossen satt i en timme och pysslade med Hama-pärlorna och plitade dem in
på små piggarna medan tösen lagade en liten jul-prinsess-ängel och jag strök bokstäver.
tisdag 5 november 2013
DIY: Halloween
Halloween har varit en fest jag knappt kommit ihåg och inte haft så stort intresse av. Men, så fick jag barn och allt ändrades. Visst är det lite kul att få klä ut sina barn. Själv har jag slutat klä upp mig på fester med tema efter att ha varit den enda på ett party med temakläder. Men att klä upp barnen kan jag inte låta bli.
Tösen fick välja vad hon ville vara av en del aternativ som kunde passa Halloween. Helst skulle hon alltid vara en prinsessa. Närmaste var en engel, så vi köpte lite material för att pyssla ihop englavingar. Söndrade hennes gamla, slitna älvvingar för projektet, så hon fick ett par nya. Rev loss tyget från de gamla vingarna, böjde metallen så att den blev rätt form. Satt målartejp runt vingarna. Efter det blötte jag ner pappersbitar i lim-vatten för att sedan klä det över vingarna. Till sis limmade jag fast fjädrarna med samma limvatten. Satt uppe sent på natten och pysslade ihop vingarna, men tösen valde hellre att ha på de nya fina älvavingarna. Så kan det gå ibland. De med fjädrar hade inte tillräckligt med glitter. En av hennes kompisar ville dock gärna ha dem, så de blev ändå använda. Dessutom passar de som julpynt.
Gossen som själv inte riktigt ännu kan välja fritt vad han vill klä ut sig till fick välja mellan sådant som var lätt att tillverka. Då jag tidigare lagat olika öron åt barnen, blev det kattöron åt lillgossen. Köpte tjockare svart filttyg, och tunnare filttyg i svart och rosa. Limmade ihop det hela på ett tygdiadem med limpistol. Klippte även ut en svans av motsvarande material.
Halloweenmaskeraden var barnens måndagsgymnastik. Tösen fick på sig ett helt set med kläder från Tiimari. Gossen fick på sina randiga gymnastikbyxor och då han råkade ha på sig även en randig skjorta tänkte det bli en randig katt av honom. I sista stund ändrade jag mig dock. Vi hade träff 20 minuter senare ute på gården och allt var ännu opackat, då jag kom på att han skulle bli en perfekt liten tjuv. Gossen lät väldigt ivrig, då han knappast visste vad det betydde. Klippte ut en liten fyrkant som jag ritade siffror på med vit korrigeringsfärg. Sydde lappen fast i ett spänne som jag klipsade fast i hans skjorta. Klippte snabbt ut med fri hand glasögon som sån tur satt riktigt bra. Knöt ihop dem med ett gummiband runt huvudet. Gossen var nöjd.
Efter gymnastiken igår var vi alla väldigt trötta. Somnade redan halv åtta med barnen på varsin sida om mig i sängen. Så skönt att vakna efter en lång natt, men tyvärr vaknade jag med en igelokott i halsen. Nu sitter jag på sängen med Emma av Jane Austen på i bakgrunden och bloggar och stickar. Så, svårt att inte städa eller göra annat nyttigt.
Tösen fick välja vad hon ville vara av en del aternativ som kunde passa Halloween. Helst skulle hon alltid vara en prinsessa. Närmaste var en engel, så vi köpte lite material för att pyssla ihop englavingar. Söndrade hennes gamla, slitna älvvingar för projektet, så hon fick ett par nya. Rev loss tyget från de gamla vingarna, böjde metallen så att den blev rätt form. Satt målartejp runt vingarna. Efter det blötte jag ner pappersbitar i lim-vatten för att sedan klä det över vingarna. Till sis limmade jag fast fjädrarna med samma limvatten. Satt uppe sent på natten och pysslade ihop vingarna, men tösen valde hellre att ha på de nya fina älvavingarna. Så kan det gå ibland. De med fjädrar hade inte tillräckligt med glitter. En av hennes kompisar ville dock gärna ha dem, så de blev ändå använda. Dessutom passar de som julpynt.
Gossen som själv inte riktigt ännu kan välja fritt vad han vill klä ut sig till fick välja mellan sådant som var lätt att tillverka. Då jag tidigare lagat olika öron åt barnen, blev det kattöron åt lillgossen. Köpte tjockare svart filttyg, och tunnare filttyg i svart och rosa. Limmade ihop det hela på ett tygdiadem med limpistol. Klippte även ut en svans av motsvarande material.
Halloweenmaskeraden var barnens måndagsgymnastik. Tösen fick på sig ett helt set med kläder från Tiimari. Gossen fick på sina randiga gymnastikbyxor och då han råkade ha på sig även en randig skjorta tänkte det bli en randig katt av honom. I sista stund ändrade jag mig dock. Vi hade träff 20 minuter senare ute på gården och allt var ännu opackat, då jag kom på att han skulle bli en perfekt liten tjuv. Gossen lät väldigt ivrig, då han knappast visste vad det betydde. Klippte ut en liten fyrkant som jag ritade siffror på med vit korrigeringsfärg. Sydde lappen fast i ett spänne som jag klipsade fast i hans skjorta. Klippte snabbt ut med fri hand glasögon som sån tur satt riktigt bra. Knöt ihop dem med ett gummiband runt huvudet. Gossen var nöjd.
Efter gymnastiken igår var vi alla väldigt trötta. Somnade redan halv åtta med barnen på varsin sida om mig i sängen. Så skönt att vakna efter en lång natt, men tyvärr vaknade jag med en igelokott i halsen. Nu sitter jag på sängen med Emma av Jane Austen på i bakgrunden och bloggar och stickar. Så, svårt att inte städa eller göra annat nyttigt.
söndag 3 november 2013
Länge sedan sommaren
Råkade titta på en hel del gamla bilder här om dagen, för att söka lite trädgårdsinspiration. Påbörjar mitt trädgårdsplanerande nu, då jag helst vill sätta igång med grävandet genast i aprill, då snön smälter. Bästa tipsen får man från den gamla gården. Bilderna är tagna på sommaren före husprojektet började. Ett bra sätt att veta vilken sorts blommor som trivs är självklart de som funnits här tidigare eller de som växer här nära. Har dock själv ingen aning vad alla blommorna heter, men färgen tycker jag om. Lila blommor är nog otroligt vackra. Frågan är bara om de passar ihop med husplanerna. Hoppeligen har någon av blommorna klarat allt bökande, men troligtvis är det väl inte så. Speciellt vacker var en stor rosenbuske som växte i hörnet av tomten mot grannens hus. Nu sticker endast några sprätiga pinnar upp. Själv har jag inte varit så förtjust i rosor, då de sticks. Men den här var härligt stor och vacker. På en sådan plats var det inte så illa. Bredvid den fanns/finns en hel rad med härliga, stora syrenbuskar. De torde ha klarat sig bra, även om någon enstaka gren gått av. Längs med framgården fanns tre fina rododendror i lila och rosa. Runt huset fanns en mix av lite för mycket smått och gott. Färgtemat var dock klart i min smak.
Nu är dock husplanen den att jag vill ha ett vitt hus med rött tak. Stenbeläggningen på framgården vill jag även ha i rött, så passar lila ihop med det? Rosa rododenror lär inte fungera. Ett av mina kvällshobbier med barnen har varit att gå omkring på området och få idéer av granngårdar. Har inte hängt över staketet precis, men det man ser utan att anstränga sig får man väl se på? Många av grannarna har hus i motsvarande färgtema jag vill ha. Här en bild på en gård som har en motsvarande stenbeläggning jag tänkt mig.
Är en sommarmänniska, så ser hela vintern fram emot nästa sommar. Kyla och rusk är inget för mig. Att böka i jorden och göra trädgården väl organiserad är mera min grej. Men, då skall jag kunna ha barnen med mig tryggt. Hoppas på att få en väldigt redig trädgård med skarpa linjer vad som finns var och allting avramat med fyrkantiga stenar. Hela framdelen skall ha stenbeläggning med klara rutor för rododendrorna och gruset för sockeln. Blommor och gräsmatta skall ha klart egna områden utan att blandas ihop. Helst skall allt vara ritat med linjal. Vet inte egentligen varför jag vill ha min gård så, för mitt hem är raka motsatsen.
Vi har planerat bygga en terrass intill huset. Då en terrass med tak går att använda oftare vill jag ha tak på den. Men, då terrassen även har det "soligaste" fönstret i vardagsrummet kan det inte vara ett tak som inte släppar ljus igenom. Ett av grannhusen har en jätte fin terassa med motsvarande glasat tak som bilden under (tagen från rakennusjalasiviitanen.fi).
Just nu är dock gården allt annat än en lummig plats. Ibland gör det mig lite grå, då jag tittar ut och ser allt arbete vi har framför oss nästa sommar. Speciellt tänker jag på det gamla paret som sålde huset. Den äldre damen var nog inte alls färdig att flytta och hon var så mån om sitt hem och sin gård. Hon var så nöjd då hon trodde jag skulle ta hand om hennes lökar och rosor. Hur lite det skulle bli kvar förstod inte ens jag, så hur skulle en 80 år gammal kvinna förstå det. De har kört förbi här en del gånger och tittat på allt som skett. Kan inte vara lätt att se sitt hem raderas bort. 40 år hade de bott här.
Samtidigt är det dock skönt för mig att börja från ett lite tommare botten och fundera ut vad man själv vill ha. Annars går det lätt så att man nöjer sig med det som finns. Mycket planering och studering kommer det nog att kräva. Ser fram emot att få vara på gården med barnen medan de leker att de jobbar och jag jobbar. Fast barn lär inte ha så stora krav vad gäller gårdar. De är precis lika nöjda med gården just nu. Idag var de och hoppade i grushögarna.
Hoppeligen är dock gården lite lugnare om kanske en månad. Nu är den ännu lite väl fylld med risker för att jag skall kunna göra annat än ha båda ögonen fastspända i barnen. Granngården byggs sombäst ut på rätt höjd och min man kämpar med sista dräneringsrören för i år. Den sista väggen anlitade han vägbyggarna att gräva upp för att komma lite lättare undan. Hela veckoslutet har han stått i gropen och putsat väggen med spade och maskin för att få bort bitumenen. Lite av handen lyckades han även skära upp. Han har gjutit betong, och placerat in styrox, rör, filtduk och grus på plats. Ännu står han kvar och kämpar med regnvattensrören. Eventuellt skall en brunn ännu gjutas ikväll. Stackarn har flunssa, men han har inget val då allt fylls igen imorgon då vägbygget fortsätter.
Själv skall jag göra ett par kattöron ännu ikväll och eventuellt ett par änglavingar. Imorgon blir det maskerad om tösen är frisk.
Nu är dock husplanen den att jag vill ha ett vitt hus med rött tak. Stenbeläggningen på framgården vill jag även ha i rött, så passar lila ihop med det? Rosa rododenror lär inte fungera. Ett av mina kvällshobbier med barnen har varit att gå omkring på området och få idéer av granngårdar. Har inte hängt över staketet precis, men det man ser utan att anstränga sig får man väl se på? Många av grannarna har hus i motsvarande färgtema jag vill ha. Här en bild på en gård som har en motsvarande stenbeläggning jag tänkt mig.
Är en sommarmänniska, så ser hela vintern fram emot nästa sommar. Kyla och rusk är inget för mig. Att böka i jorden och göra trädgården väl organiserad är mera min grej. Men, då skall jag kunna ha barnen med mig tryggt. Hoppas på att få en väldigt redig trädgård med skarpa linjer vad som finns var och allting avramat med fyrkantiga stenar. Hela framdelen skall ha stenbeläggning med klara rutor för rododendrorna och gruset för sockeln. Blommor och gräsmatta skall ha klart egna områden utan att blandas ihop. Helst skall allt vara ritat med linjal. Vet inte egentligen varför jag vill ha min gård så, för mitt hem är raka motsatsen.
Vi har planerat bygga en terrass intill huset. Då en terrass med tak går att använda oftare vill jag ha tak på den. Men, då terrassen även har det "soligaste" fönstret i vardagsrummet kan det inte vara ett tak som inte släppar ljus igenom. Ett av grannhusen har en jätte fin terassa med motsvarande glasat tak som bilden under (tagen från rakennusjalasiviitanen.fi).
Just nu är dock gården allt annat än en lummig plats. Ibland gör det mig lite grå, då jag tittar ut och ser allt arbete vi har framför oss nästa sommar. Speciellt tänker jag på det gamla paret som sålde huset. Den äldre damen var nog inte alls färdig att flytta och hon var så mån om sitt hem och sin gård. Hon var så nöjd då hon trodde jag skulle ta hand om hennes lökar och rosor. Hur lite det skulle bli kvar förstod inte ens jag, så hur skulle en 80 år gammal kvinna förstå det. De har kört förbi här en del gånger och tittat på allt som skett. Kan inte vara lätt att se sitt hem raderas bort. 40 år hade de bott här.
Samtidigt är det dock skönt för mig att börja från ett lite tommare botten och fundera ut vad man själv vill ha. Annars går det lätt så att man nöjer sig med det som finns. Mycket planering och studering kommer det nog att kräva. Ser fram emot att få vara på gården med barnen medan de leker att de jobbar och jag jobbar. Fast barn lär inte ha så stora krav vad gäller gårdar. De är precis lika nöjda med gården just nu. Idag var de och hoppade i grushögarna.
Hoppeligen är dock gården lite lugnare om kanske en månad. Nu är den ännu lite väl fylld med risker för att jag skall kunna göra annat än ha båda ögonen fastspända i barnen. Granngården byggs sombäst ut på rätt höjd och min man kämpar med sista dräneringsrören för i år. Den sista väggen anlitade han vägbyggarna att gräva upp för att komma lite lättare undan. Hela veckoslutet har han stått i gropen och putsat väggen med spade och maskin för att få bort bitumenen. Lite av handen lyckades han även skära upp. Han har gjutit betong, och placerat in styrox, rör, filtduk och grus på plats. Ännu står han kvar och kämpar med regnvattensrören. Eventuellt skall en brunn ännu gjutas ikväll. Stackarn har flunssa, men han har inget val då allt fylls igen imorgon då vägbygget fortsätter.
Själv skall jag göra ett par kattöron ännu ikväll och eventuellt ett par änglavingar. Imorgon blir det maskerad om tösen är frisk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
