Kolmården

med familj och vänner i gassande hetta

Det var en tid sedan Kolmården resan, men har tydligen glömt publicera inlägget om djurparken. Bättre sent än aldrig ;)

***

Var helt säker på att alla djuren skulle ligga i ett litet bo eller något skrymsle och gömma sig för hettan. Det hade jag gärna gjort. Då vi kom till djurparken var lodjuret i gömman och vildsvinet verkade ha rymt. Inga djur syntes till. Så jag tänkte att jag tyvärr haft rätt. Men, riktigt så var det ju inte.

Det första som kom emot var Bamses värld, där vi åt köttbullar och potatismos. Lille skutt kom traskande förbi och barnen fick rutcha in i en grotta och åka tekoppskarusell. Riktigt bra start på dagen. Därefter tassade vi vidare till björnarna och man började inse att avstånden inte var så omöjliga som de kännts då man såg på kartan. Björnen låg och gassade i solen mitt framför. En liten björn simmade och rusade högt uppe på berget med himla fart.

Ett område var fritt för både djuren och oss. Små inhängnader fanns där djuren kunde få en stunds lugn och ro. Men, en del vågade traska förbi. Grisen traskade omkring utan att bry sig allt för mycket om alla barn som trängdes runt omkring

Tösens favorit tror jag var tigern. Den var så spännande att hon oroade sig hela vägen till tigerdalen. Hon var lite rädd att de skulle rymma från sina burar. Då vi sedan stod invid glaset och tiger gick bredvid ett antal gånger märkte man att hon blev stolt att hon vågat stå så nära och väldigt imponerad av det vackra djuret.

Mina favoriter var delfinshowen, jag tyvärr inte fick bilder på och linbanan. Delfinshowen var välgjord och delfinerna var otroligt väl skolade. I ansiktet på dem som skötte dem såg man att de njöt av att vara med djuren och att dra showen. Samarbetet fungerade och det märktes. Något roligt hade jag åt att showen i sig hade den obligatoriska "rädda världen" biten där det visas hur naturen förstörs. Då de samtidigt sålde en massa små olika mjukisar och souvenirer utanför kändes det lite som dubbelmoral även om meddelandet i sig nog stämde.

Linbanan hade en lång kö, men då vi äntligen fick sätta oss var det en välkommen vilopaus. Välplanerad mitt under promenadrundan runt parken. De vackra vyerna i sig var redan sevärda. Den välplanerade rutten för linbanan var dock likväl imponerande. De flesta djuren vilade pga hettan, men en del lekte eller åt. Hade behövt ett bättre  objektiv för kameran. Min lilla pocketkamera räckte inte riktigt.

Barnen var oväntat nog inte allt för intresserade av elefanterna. Däremot var surikaterna invid roliga. Gossen talade länge efter färden om den som stod på toppen av kullen och vaktade att lejonen inte skulle komma och äta upp dem.

De sista djuren man såg var sebrorna med kompisar. De stod på rad intill staketet och väntade på att bli insläppta och matade. Även det välplanerat då porten till matstället var under vägen man traskade över. Hade vi orkat vänta, hade vi fått se spektaklet. Vi var dock rädda att bli mitt i rusningen. Noshörningarna hade jag gärna sett. De syntes endast som stora stenklumpar längs med muren i bakgrunden.

Lite tur hade vi även då varjarna råkade komm nära vägen då vi traskade hem. Var det väl planerat även det eller bara en slump, det lär vi aldrig få veta. Vargarna såg och betedde sig precis som hundar. Lite svårt att tro att man inte kan krafsa dem.