Glad morsdag!

MIN MAMMA
Jobbar på datorn

Går ut och blåsa bubblor

Tycker om att hämta mig från dagiset

Spelar ute korgboll

Håller i mig på trampolinen

Har glasögon och lockigt hår

Tycker om spagetti och soppa

Har halsband

Har grön-gula ögon

Lykta och kort tösen lagat på  dagis

Fick till morsdagsgåva en lykta med ljus och ett kort dikterat av min tös, där hon berättar hurudan jag är. Det som kändes lite synd när jag läste lappen är att första kommentaren har att göra med mitt jobb. Då jag jobbar tre dagar i veckan och sedan årsskiftet jobbat som teamdragare, är det lite svårt att hålla timmarna inom ramen för vad som är tänkt. Vet att trenden på vårt jobb är att jobba en massa övertid, utan att egentligen få allt för mycket tack för det. Snarare är det något som förväntas av en. Visst är det även mitt eget fel, då jag faktiskt tycker om mitt jobb så mycket att jag har svårt att tacka nej till en massa intressanta projekt. Lite svårt har det varit att hitta balansen, men mindre jobb bör det nog bli för har varken hunnit sy eller pyssla tillräckligt med tösen. För många kvällar och nätter har det blivit att jobba. Likaså har tösen fått leka för sig själv, då jag suttit framför datorn. Även igår vaknade jag halv sex och gick i säng halv två för att hinna jobba medan barnen sover. Samma har jag framför mig ikväll och nu medan gossen sover. Då jag fått som mål att öka mängden arbete för vårt team, är jag självklart även glad att jag lyckats och vill kanske heller inte säga nej, då det inte var länge sedan vi rullade på tummarna. Men för mycket är för mycket. Priset blir för högt.

Är själv ingen feminist och förstår egentligen inte varför folk klagar att vi kvinnor har det svårt i arbetslivet. Har själv utbildat mig högt, då det varit möjligt och inom vår familj är något av en självklarhet. Jobb finns det så mycket jag känner mig för att jobba. Aldrig har det varit ett problem att jag varit en kvinna, varken då jag studerade på Tekniska Högskolan eller då jag jobbat som programmerare. Nu i min nya karriärsinriktning består hela teamet av kvinnor, men vi klarar oss precis lika bra som alla män i företaget och blir behandlade lika, om inte bättre. Kanske jag bara haft god tur?

Ta mig inte fel, för karriären är nog inte det viktigaste för mig. Har varit två gånger på lång mammaledighet och njutit av det stort. Jobbet har jag lämnat bakom mig båda gångerna och helt kopplat loss från arbetslivet, utan att sakna det eller haft problem att hitta tillbaka igen. Inte har det heller stört min karriärsbana. Tvärtom tycker jag att det gjort mitt ansvarskännande och mitt flit ännu bättre. Har lärt mig utnyttja varje stund som finns. Efter varje mammaledighet har min uppgift på jobbet ändrats och varje gång mot det bättre.

Jag tycker vi kvinnor är lyckligt lottade som får av båda halvorna av kakan. Vi får vara det viktigaste i en liten människas liv och njuta av den största gåvan som finns och dessutom om vi så önskar ha en karriär vid sidan om. Ifall jag någon gång i framtiden skulle bli arbetslös har jag något hemma som ger mig mera glädje än jobbet någonsin kan även om jag njuter av mitt jobb.

Texten min tös skrivit berättar kanske ändå att all fritid inte går ut på jobb och dagarna hemma med barnen har haft i sig en hel del annat. Den här veckan har det blivit jumppa med båda barnen, stallbesök, strandbesök, grillat och kalasat med kompisar och en massa annat skoj. En sak stämmer dock inte i hennes text och det är att mitt hår är spikrakt och kommer aldrig att ha lockar i sig mera än 5 minuter. Tyvärr...