Det är svårare än man skulle tro. Speciellt om man litar på Esbos fina vägskyltning. Jag sökte färdigt fram rutten från en nätcykelkarta, men lyckades ändå köra fel i korsningarna flera gånger. Min cykelfärd till jobbet tog dubbelt längre tid än vägen hem. Vägskyltarna saknades i en del korsningar eller så var de väl invuxna i någon lämplig trädkrona. Ibland kunde skyltarna visa åt fel håll då de dansat runt ett varv eller två. Ibland var en del av skyltarna böjda, så att de visade mot vägar som inte fanns där. Fågelvägen kanske? Fick flera gånger bromsa in och ta en u-sväng då bilarnas skyltar började se fel ut. Till sist cyklade jag så långsamt i korsningarna att en hare tänkte bli under, då den inte visste åt vilket håll den skulle rymma.
Hittade dock en väldigt vacker väg. Det kändes nästan som om jag besökt alla parker jag kunde på vägen mellan hemmet och jobbet då rutten sik-sakkade hela tiden. Tur nog hade jag inte skyndsamt. Vädret var vackert och vad kan vara bättre än att cykla en solig morgon i lugn takt längs med ängar och små stigar. Sällan kommer man så nära naturen. Jag fick njuta av en fjäril som tog snålskjuts på min bara mage och flugorna som spelade ping pong mellan mina armar. Härligt säger jag! Hoppas jag får möjlighet att cykla till jobbet även efter att min mans semester är slut. Tyvärr bor vår barnvakt lite för långt borta, för att det skall vara praktiskt att cykla till jobbet. Får se hur det blir i september då dagiset börjar på heltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar