tisdag 25 mars 2014

Ikea Mygga



Aldrig har det varit så svårt att köpa något. Men, kanske det var värt besväret? Det hela började med att min mamma frågade vad barnen kunde behöva till julklapp. Det blev rosa mattor åt tösen och säng åt gossen som stod på önskelistan. Tösen fick sina mattor. Gossens säng fanns på nätet i god tid före jul, men fanns inte i något varuhus. Då jag frågade på barnavdelningen i Ikea visste de inte när den skulle komma, men gissade på någon vecka. En nyhetsprodukt, därav lite fördröjning. Tur att gossen inte riktigt ännu förstår julklappar. Väntade ivrigt en månad...

Tröttnade på att vänta och provade använda en funktion på deras hemsidor som meddelar ifall produkten anländer. Den meddelande mig efter en längre tids väntan att produkten inte anlänt... just så...

Så surffade jag på skoj på nätsidan. Ser man på, de har fått produkten, men jag har inte fått ett nytt meddelande. Det finns två av dem, så sidan meddelar att det inte skall vara ett problem att få den. Vips kör jag till Ikea. När jag kommer fram till barnsaksavdelningen hittar jag en nyligen ihopskruvad säng utan lapp för var produkten befinner sig. Jag jagar upp en försäljare, men hittar ingen. Närmaste finns på skåpavdelningen. Han är vänlig och berättar var jag hittar sängen. Bara en kvar, bäst att skynda!

Vi skippar restaurangen och springer ner. Lite fånigt att springa kanske? Nä, jag vill inte komma hela vägen i onödan, för att se en tom hylla...

Hyllan är tom... nä nu för sjutton... Jag hittar en försäljare som försöker hjälpa mig. Något fel i bokföringen menar han. Det verkar som om modellsängen vi såg var den sista som fanns kvar. Kanske de glömt plocka bort den från bokföringen.

Vi rusar upp tillbaka till barnavdelningen och hittar samma försäljare på skåpavdelningen. Efter en kort diskussion, utan allt för mycket debatt hjälper han mig snällt lyfta upp modellsängen på en kärra. Jag kör med sängen igenom halva övre våningen. I nedre våningen frågar jag ifall jag kunde få ta en genväg. Nej, det kan man inte... så jag skuffar fram sängen genom hela nedre våningen. Huset är fullt, men ingen blir under och jag fäller heller inget från hyllorna.

En stund senare sängen i paketbilen och nu hemma i gossens rum. 10 % billigare och färdigt ihopskruvad. Kanske jag sen också kom lättare undan?

Gossen har nu sovit ensam en tid i eget rum i sin nya stora pojkars säng. I början gick det lite för lätt. Senaste nätterna har jag fått springa otaliga gånger och lugna ner honom. Avstånget mellan oss känns långt på natten. Men, han älskar sitt rum och sin säng, så det skall väl bli bra. Han ville själv sova i den. Pinnsängen förde vi till lande och en hylla har hittat in i vårt sovrum istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...